Annons
Annons


När bollen är rund och häxkitteln kokar

MFF champions league

Vilket äventyr det har varit. Mitt hjärta och min hjärna har inte varit överens alla gånger under resans gång, men det har ju gått rätt bra ändå. Jag tror det blev 1-1 ungefär i den matchen.

Allt startade såklart redan förra hösten när MFF blev svenska mästare. Och då var jag ju glad bara för det liksom.
Sedan började tankarna på Europa att komma.
Champions League-kval. Vilka lag får vi möta?
Eller rättare sagt: Vilka lag kommer vi som bor i lilla Malmö få möjlighet att se på närmre håll än på Tipsextra på tv?

För att drömma om mer än ett par bra lag i kvalspelet, det kan man väl ändå inte göra?

Eller?

Vi vet ju alla vad som hände. Vi gick vidare från den ena rundan till den andra, hela Malmö blev stamkunder på Ticnet och började köpa biljetter på löpande band. Till och med min familj började intressera sig för fotboll.

Och så stod vi där en dag. Vi hade tagit oss till gruppspelet i den allra finaste fotbollsturneringen för klubblag. Ett svenskt lag för första gången på 14 år. Malmö FF.

Jag skriver ”vi”. Fast jag inte rört bollen, inte fyllt en vattenflaska, inte gett Åge några särskilda råd eller ens rört så mycket som ett grässtrå på Swedbank Stadion.

För MFF har hela tiden berömt oss andra. Vi. Vi i Malmö. Vi på arenan. Vi som stöttat och trott. Vi som köper biljetter, halsdukar, nappar, chips, korvar och jag vet inte allt med MFF-loggan på. Vi som skapade den numera kända ”häxkitteln” på Malmö New Stadium, som vår fotbollsarena ju heter på UEFA-språk.

Häxkitteln som fått lag, som är betydligt bättre än MFF på pappret, att darra som asplöv i lilla Malmö.

Häxkitteln där vi, den tolfte spelaren, suttit i både regn, blåst, sol och mörker.

Häxkitteln där vi sjungit, hejat och hoppat så att betongfundamenten gungat från grunden.

Jag gick från att önska mig någon, eller några, halvbra lag i andra europeiska ligor till att sitta på läktaren och se när mitt lag mötte storheter som Juventus och Atletico Madrid.

Det har varit minst sagt häftigt! Det enda som hade varit häftigare är såklart om Zlatans PSG hade lottats i samma grupp som MFF.

Men den drömmen sparar jag till nästa år.

För nu är äventyret över för denna gången. Och förlusten igår var väl ändå väntad?
Min hjärna säger ja. Mitt hjärta säger nej.

”Hedersamma förluster” är en term som kan diskuteras. Men vi måste väl ändå komma överens om att MFF gjorde precis allt, och lite till, av vad vi hade kunnat begära både i Champions league-kvalet och i gruppspelet?

De bjöd oss på underhållning och vi njöt. Och de förlängde säsongen för oss MFF:are. För jag tror det var första gången någonsin som jag var på en MFF-match ungefär samtidigt som det var dags att plocka fram adventsljusstakarna.

Och. Bäst av allt. Vi blev ju svenska mästare i år igen!

Så det kommer en ny chans till äventyr. Då tror jag att jag ska låta mitt hjärta få tippa lite mer än min hjärna.

För är det något som MFF visat så är det att ingenting är faktiskt omöjligt. Inte i Champions League i alla fall.

Tack för ett härligt äventyr MFF!

 

 

 

 

LÄS OCKSÅ

(13)
(0)



Annons


Annons

Senaste från allas