Annons
Annons

Senaste

Så minns jag Brasse Brännström

magnus och brasse varning för barn

Fem myror är fler än fyra elefanter.

Så är det ju. Fortfarande.

I går möttes vi alla av beskedet att Brasse Brännström är död. 69 år blev han. Det är så tråkigt.

Jag kastades genast tillbaka till min barndom. På sjuttiotalet/början av åttiotalet. Fem myror var det bästa som fanns. Tokiga Magnus, struliga Brasse och förnuftiga Eva.

Annons

Eva. Som inte heller finns med oss längre. Eva. Som jag en gång hade förmånen att träffa som hastigast som barn. Jag minns inte detaljerna men jag tror det var en äldre släkting som bodde granne med Evas föräldrar. Eller så träffade jag aldrig henne, men var i hennes föräldrahem. Minnet sviker mig lite men stort var det i alla fall.

Jag tittade såklart på Fem myror när jag var barn. Som så många andra. Som flera generationer gjort. Jag älskade det. Jag älskar fortfarande det. ”Fel, fel, fel!” Märkliga bokstavsånger och vuxna som hamnar i dråpliga situationer. Hur kan man inte älska det?

Mina barn har tyvärr aldrig delat min entusiasm för Fem myror. När de var riktigt små gick det an men de tröttnade ganska snabbt. Jag hoppas att det bara gäller mina barn så att flera generationer framöver kan njuta av, och lära sig en massa av, och skratta åt, och med, Magnus, Brasse och Eva.

Förutom att jag såg Fem myror så lyssnade jag ofta på LP-skivan ”Varning för barn” när jag skulle somna. Det låter kanske märkligt att ett barn gillade att lyssna på den men jag lyssnade på den om och om igen. Jag lyssnade även på Lindeman från tidig ålder och en av mina favoritfilmer när jag var liten var ”Släpp fångarne loss det är vår” med Hasse & Tage och Lena Nyman.

Jag misstänker starkt att jag har min pappa att tacka för att jag lärde mig uppskatta Magnus och Brasse och Hasse & Tage från tidig ålder. Och Brasse har såklart gjort mycket mer än Fem myror och Varning för barn men det är dessa två som etsat sig fast hos mig.

Nu lyssnar jag på Varning för barn igen och skrattar lika gott som då. Jag ska gå ner i källaren och leta upp den gamla LP-skivan. Fast jag inte har något att spela den på. Bara för att hålla lite i den liksom.

Brasse sade i en tv-intervju tidigare i år att han inte ville bli ihågkommen efter sin död. Jag är ledsen Brasse, men jag kommer att minnas dig. Men jag gör det med glädje och skratt. Hoppas det är okej.

Tack för alla härliga minnen Brasse!

Här är två av mina favoriter från min barndom (hittade inte den om Emerson Fittipaldi).

LÄS OCKSÅ

(29)
(0)



Annons


Annons

Senaste från allas