Annons
Annons


Två veckor går ju fort. Säg att det gör det. Snälla.

I dag lämnade jag min dotter. På en buss som skulle ta henne till kollo. Jag hade svårt att hålla tårarna tillbaka när jag vinkade hejdå.

Det är inte första gången hon åker på kollo, men det är första gången hon ska vara borta i två veckor.

Två. Veckor.

Hur ska det gå?

För mig alltså. Dottern kommer säkert att ha hur kul som helst.

Eller hur?

Och hon kommer att få massor av kompisar fast hon inte kände någon på förhand.

Eller hur?

Och när jag ringer kommer hon att vara så upptagen av nån rolig lek att hon knappt har tid att prata med mig.

Eller hur?

Och två veckor går ju jättefort.

Eller hur?

Håll nu med mig här.

LÄS OCKSÅ

(1)
(0)



Annons

  • Klart går fort i alla fall för dottern. Måste citera kortet jag har framför mig som William skickade från kollo för sju år sedan:
    ”Hejsan morsan, hejsan stabben, här är brev från älsklingsgrabben…” nej förlåt det var ju Vreeswijk. Här är Williams:
    ”Hej mamma Hur har du det? Jag har det bra. Vi leker på kvällarna, busar på natten, har jätte kul och skrattar jätte mycket. Kram William!

  • Ja, det är säkert värst för mig och min man. Jag var själv mycket på kollo och vet hur kul det är (tyvärr minns jag alla hyss och påhitt också alldeles för väl…;-) Jag har lyckats hålla mig från telefonen fram till nu, men ikväll är det nog dags…


Annons

Senaste från allas