Annons
Annons


Slut på 10 sekunder

Om jag hade blivit friidrottare skulle jag valt mångkamp. Inte för att jag på något sätt påstår att jag haft förutsättningar för det ;-). Men det verkar så tråkigt att förbereda sig i flera år för ett mästerskap, åka iväg, komma in på arenan, springa i 10 sekunder, inte gå vidare och – åka hem igen? Vissa, som den stackars killen från Gibraltar som tjuvade ut sig häromdagen, får ju inte ens springa de där 10 sekunderna. Antiklimax?

Och visst, i vissa grenar är det 3 eller 6 försök och en höjdhoppstävling kan ju hålla på hur länge som helst men i mångkamp kan man, om man misslyckas i en gren, som obotlig opimist tänka att det kommer att bli jättemegapersonbästa i nästa gren. 🙂

Om mångkamparna är de ultimata idrottsmännen och -kvinnorna eller om det är idrottare som inte kunde bli riktigt bra i någon gren har diskuterats både här och där. Jag tycker att de är superduktiga! Det måste vara otroligt svårt att bli så duktig i så vitt skilda grenar.

Min man sammanfattade det ganska bra igår (för er som följer bloggen vet ni att han är totalt ointresserad av all sport. Alltid) när han gick förbi teven under mångkamparnas höjdhopp:

Min man: Vad är detta?
Jag: Höjdhopp ser du väl?
Min man: Hoppar de bara höjdhopp?
Jag: Hur menar du nu?
Min man: Alltså är de höjdhoppare?
Jag: Eh, ja, just nu men detta är tiokampen så de tävlar i många grenar. Hur så?
Min man: Jaha, de ser inte ut som höjdhoppare (lite koll har han tydligen?)
Jag (retas lite): Varför?
Min man: De är alldeles för ”krampiga” för att hoppa höjdhopp.

Idag hejar jag på på våra duktiga och ”krampiga” svenska killar Nicklas Wiberg och Daniel Almgren när tiokampen fortsätter. Och sen kommer vi ju att få vår första medalj när vår ”riktiga” höjdhoppare Linus Thörnblad hoppar final ikväll. 🙂

 

LÄS OCKSÅ

(0)
(0)



Annons

  • Johanna

    Fast det blir ingen Nicklas Wiberg att heja på idag. Han har fått vätskebrist och avbryter tävlingen…


Annons

Senaste från allas