Jag vänder kappan efter vinden

Kan man heja på personer i lagsport? Jag har på senare tid blivit lite förvånad över mina känslor när det gäller fotbollsresultat. Som exempel blir jag glad när Landskrona vinner i superettan. Och den enda anledningen till det är att jag vill att det ska gå bra för Henrik Larsson. Som tränare alltså. Jag blev sällan glad när HIF vann med honom som spelare.

På samma sätt blir jag glad när Trelleborg vinner, som igår med tre mål på fem minuter. Och det känns okej att småheja lite på dem. De tränas ju ändå av MFF:s guldtränare, sympatiske Tom Prahl. Och risken att de skulle utmana MFF om guldet i år får väl ändå ses som minimal?

Sedan är det ju det där med lagen ute i Europa. Egentligen är det väl inget konstigt att man hejar på lag som har duktiga svenska spelare. Men många av mina sportintresserade vänner har liksom ”sitt” favoritlag i exempelvis den engelska, italienska eller spanska ligan. Jag fungerar inte riktigt så tror jag. Barcelona har jag visserligen ”alltid” hejat på, där har ju  Patrik Andersson, Henke och Zlatan verkligen ”bytt av” varandra. Men när det gäller Juventus och Inter har jag helt enkelt bara flyttat över mina hejarop i Zlatans spår…

När det gäller den engelska ligan har jag väldigt dålig koll, hade någon frågat mig om vilket som är mitt favoritlag där blir svaret faktiskt att jag inte vet. Men om det nu stämmer att Ola Toivonen är på väg till Liverpool så får det bli mitt nya favoritlag i England!

0Tweet